På topp!

Just nu känns det mesta i mitt liv superbra. Jag får äntligen känna den härliga värken i utmattade ben, jag får åter igen bli riktigt trött, känna blodsmak i munnen och få värk i lungorna av andning under hög intensitet. Inget positivt för de flesta, men själv har jag längtat länge. Det är ett kvitto på att jag ännu en gång besegrat en seglivad åkomma. Formen är allt annat än bra, men trots det mycket bättre än vad den var vid samma tid förra året. Jag skulle gissa att jag ligger ungefär en månad före formmässigt gentemot förra året. På testcykeln kör jag på samma watt vid respektive pass som jag gjorde före jul (innan allt började...). Passen blir fortfarande mest korta och hårda, men ett och annat lite längre löp-pass har jag fått till. Jag tränar två pass om dagen i stort sätt varje dag och jag försöker att fördela de tre momenten jämt under veckorna. Det som kan ställa till det är all snö, vind och kyla. Nu börjar jag tröttna ordentligt på vintern och längtan efter sol och värme blir allt större. Om 26 dagar blir det verklighet =)

Det finns ännu inga kommentarer till detta inlägg...