Kul att just du tittade in! På denna sida kommer ni kunna följa vad som händer i mitt liv. Hoppas ni kommer tycka att det är intressant!
På bättringsvägen!
Att jag inte skrivit så mycket det sista beror på att min förkylning fortsatt. Det har helt enkelt inte hänt nåt nytt. Fram tills igår, då jag äntligen kände mig mycket bättre. Kraften är tillbaka och snuvan är borta. Det enda som vägrar ge med sig är hostan på kvällen. Men igår hostade jag även mindre än tidigare. Så snart så...är jag nog på G igen. Den enda motion jag klarat av hittills har varit promenad till och från jobbet, men i helgen hoppas jag kunna börja träna på riktigt igen. Johan kommer hem inatt också och han kommer hem till en nästan helt frisk tjej iallafall. Hoppas det duger...Och hoppas han har med present till mig! Trevlig helg!
Dammigt pulsband...
Förkylningen hänger i, och den förändras lite hela tiden. Jag har idag varit förkyld i en vecka och har gått igenom både halsont, snuva, huvudvärk och hosta. Det sista är värst just nu. Sen har jag insett att jag kan aldrig bli bara lite sjuk, utan det är allt eller inget. Nu är det ett år sedan jag var så här sjuk. Och inträffar det 1 gång/år kanske jag borde kunna stå ut... Här om dagen tyckte jag dock så synd om mig själv att jag köpte lösgodis. Det inträffar kanske två-tre dagar på ett år, och det var just en sådan dag. Bakgrunden till detta var att jag såg damm på mitt pulsband. Japp, damm på pulsbandet! Det fick mig deprimerad. Jag behövde godis helt enkelt. Ännu mer deppigt är att Johan åkte till Paris idag och blir borta hela veckan. Jag ska jobba som vanligt i veckan. Men också försöka bli frisk, så Johan får krama en frisk tjej när han kommer hem igen.
Gilla läget
Jag är förkyld...och det ganska rejält. I måndags var det klart värst. Det brände ordentligt i halsen och jag trodde helt klart det var halsfluss. Tisdagen var något bättre. I onsdags var jag nästan helt ok. Igår blev det sämre igen med tilltagande hosta och snuvig näsa. Idag mår jag sämre än i måndags nästan. Har jättont i huvudet, snoret rinner och jag hostar härligt senapsgula slembollar...Suck. Jag som trodde det var på väg bort... Har tagit alla tillfällen i akt att vila/sova. Åkte till och med från jobbet några timmar häromdagen för att få extra sömn. Idag tänker jag sluta lunch för att åka hem och sova. Det är nog enda chansen att bli av med skiten. Hade tänkt köra Vista MTB imorgon, men det finns ingen chans i världen att det kommer inträffa. Tyvärr. Har sett fram emot det i flera veckor, men jag får alltså vänta ett helt år till nästa gång. Nu ska jag i första hand satsa på att bli frisk. Sedan så smått sätta igång med grundträningen innan det drar igång på allvar. Trevlig helg.
